Var och varannan dag dyker ordet ”återbruk” upp i våra medier. Men vad är egentligen återbruk? Och är återbruk samma sak som återvinning? I den här guiden reder jag ut begreppen och länkar vidare till andra inlägg där du får veta mer. Saknar du svaret på någon fråga?! Kontakta mig så berättar jag mer – och uppdaterar den här guiden!

Det råder ofta förvirring kring ordet återbruk och det beror på att ordet har flera betydelser. Återbruk handlar både om att använda saker på samma sätt som tidigare, och om att använda saker i en ny funktion. Ett återbruk är också ett ställe där du kan lämna in dina saker så att de kan komma till nytta för någon annan.

I den här guiden kommer du få tips på vad du själv kan göra för att återbruka. Du kommer dessutom få veta mer om allt det här:


Vad är återbruk?

Gamla saker får nytt liv genom återbruk.

Återbruk betyder olika saker i olika sammanhang och för olika människor. Enligt Svenska Akademiens ordlista är att återbruka samma sak som att återanvända. Man kallar det också återbruk när man ger ett gammalt föremål ett nytt utseende och en ny funktion. 

Jag brukar ta en PET-flaska som exempel. En PET-flaska är lätt att återbruka genom att fylla på med nytt vatten och använda den igen. Man kan också panta flaskan. Då används den antingen till nya drycker, det vill säga återbrukas, eller så skickas den vidare till återvinning. Man kan även återbruka flaskan genom att skapa något helt nytt, som en fågelmatare eller ett drivhus i miniatyrformat.

Allt slags återbruk handlar om att ta vara på saker som annars skulle hamna på soptippen, återvinnas eller eldas upp.

MILJÖVINSTERNA MED ÅTERBRUK
–––

En stor miljövinst med återbruk är att vi tar vara på befintliga resurser. En annan miljövinst är att behovet av nytillverkning minskar. På så sätt spar vi naturresurser, vatten och energi. Vi minskar även mängden koldioxidutsläpp, föroreningar och avfall.


Hur kan jag själv återbruka?

Ge dina saker längre liv genom att vårda och laga.

Det fina i kråksången är att alla kan återbruka. Vi kan alla använda våra saker längre och dela saker med andra. Vi kan även hitta nya användningsområden till saker vi tröttnat på.

Du kan själv hjälpa till att återbruka genom att

  • reparera saker som är trasiga så att du kan använda dem igen
  • dela saker med andra, till exempel genom att byta, låna och hyra
  • köpa och sälja saker second hand
  • ge bort saker du tröttnat på, kanske till grannar, vänner och familj
  • skänka saker till en hjälporganisation
  • lämna dina saker till ett återbruk där de kan komma till nytta för någon annan.

Genom att återbruka varandras saker ökar vi deras livslängd och minskar belastningen av vår planet.

TIPS!
–––

Auktionssajter kan vara ett bra ställe att leta på om du vill återbruka andras saker. På Tradera handlar du ofta av privatpersoner och här kan du ibland fynda till riktigt låga priser. På Auctionnet är priserna högre. Här kan du å andra sidan hitta guldkorn från auktionshus i hela Sverige. Ett bra tips är att registrera bevakningar på båda sajterna om du är på jakt efter en specifik sak.


Kreativt återbruk och upcycling

Fåtölj från 1950-talet som fått ny klädsel. Tyget är från Jobs Handtryck.

När en sak som återbrukas får ett nytt värde brukar man använda ordet upcycling. Upcycling är en sammanslagning av orden ”recycling” (återvinning) och ”up” (upp, öka) där up markerar en värdeökning. Det kan vara ett miljövärde, ett konstnärligt värde eller ett värde i reda pengar.

Värdeökningen inom upcycling är ofta förknippad med kreativt skapande. Därför säger vi också ”kreativt återbruk” på svenska.

Du kan själv återbruka på ett kreativt sätt genom att

  • rusta upp det som är gammalt och slitet
  • förlänga livslängden på en befintlig pryl genom att ge den en ny funktion
  • ta vara på kasserade material och skapa något nytt. Du kan till exempel väva en trasmatta av utslitna kläder.

Framför allt – tänk kreativt! Det mesta går att återbruka på ett eller annat sätt!

Stol av återbrukat virke från Piet Hein Eek.

Återbrukad förvaring i design av Rupert Blanchard.

LÄS MER!
–––

Ordet upcycling används alltså i betydelsen kreativt återbruk. Det kan dessutom användas för att beskriva ett smartare sätt att återvinna. Det kan låta krångligt men är i själva verket helt logiskt. Jag förklarar varför här:
> Upcycling del 1: den ultimata guiden till kreativt återbruk
> Upcycling del 2: ett smartare sätt att återvinna


Skillnaden på återbruk och återvinning

Plastchips från återvunna PET-flaskor.

Att återbruka är alltså samma sak som att återanvända, eller att skapa något nytt av ett befintligt material. Däremot är det inte samma sak som att återvinna. När vi återvinner bryter vi istället ned ett material till dess beståndsdelar, för att sedan bygga upp det på nytt. 

En del material går bra att återvinna, bland annat metall som kan återvinnas hur många gånger som helst. Återvinningen sker i stora smältverk där metallen stöps om till nya produkter, som rör, stålbalkar eller tunn plåt som kan användas till karossen på en bil.

Andra material är svåra att återvinna, eller går knappt att återvinna alls. Vi saknar till exempel effektiv teknik för att återvinna textil i större skala. Därför används mindre än 1 procent av alla insamlade kläder till att tillverka nya kläder. 

Ju svårare ett material är att återvinna, desto viktigare är det att återbruka. Det bästa vi kan göra är därför att använda våra textilier längre och hitta nya användningsområden till utslitna kläder. 

VISSTE DU ATT?!
–––
Vid all återvinning förbrukas massor av energi och/eller kemikalier. När vi återbrukar spar vi den energin. Vi använder inte heller några kemikalier. Återvinning är alltså bra – men återbruk är bättre. 


Kommunen hjälper till att återbruka

Alla kommuner har återvinningscentraler där vi kan sortera vårt avfall, som förpackningar, tidningar, hårdplast och brännbart. Hälften av landets återvinningscentraler har också en container där vi kan lämna in saker som kan komma till nytta för någon annan, som möbler, husgeråd, leksaker och elprylar. Du kan även lämna in kakel och annat byggmaterial som är i fint skick.

En del kommuner har tagit steget längre och kombinerar inlämning av gamla prylar med en syhörna och snickarverkstad. På Returpunkten i Sundbyberg kan man till exempel låna utrustning för att laga kläder, möbler och cyklar. 

Pop up-återbruket underlättar för dig som inte har bil. Lådcykeln kan du låna på plats.

Här i Stockholm har vi ett pop up-återbruk som dyker upp på olika ställen varje helg. Det är en bra service som gör det enkelt att lämna in saker som kan användas igen. Googla på återbruk och din kommun för att se vilka möjligheter som finns nära dig!

VISSTE DU ATT?!
–––
Av alla saker som kommer in till återvinningscentralen återbrukas en försvinnande liten del: knappt tre procent. Detta trots att många av de saker som slängs fortfarande fungerar. Nästa gång du ska till återvinningen – tänk efter! Kanske behöver du inte slänga allt?! 


Återbruk av spill från nytillverkning 

Finska företaget Ragmate tillverkar mattor och plädar av spill från textilindustrin.

Vid nästan all nytillverkning sker ett stort svinn av material. Det kan vara träbitar som blir över när en möbel sågas ut eller garner som kasseras på grund av nyansskillnader i färgen. För det mesta eldas materialet upp och värdefulla resurser går upp i rök.

Genom återbruk kan vi istället hitta nya användningsområden för spillet. Det sker i mycket liten skala och måste bli en självklar del av tillverkningsindustrin. Bäst är förstås om vi kan undvika spill helt och hållet redan i designledet. Det ställer höga krav på produktionsteamet som måste utnyttja ett material så effektivt som möjligt.

När inget material går till spillo vid tillverkningen använder man det engelska begreppet zero waste (noll avfall).

Brittiska Elvis & Kresse tar vara på spill från skinnindustrin, bland annat genom att tillverka väskor.

LÄS MER!
–––

En svensk designer som arbetar enligt zero waste-filosofin är Marie-Louise Hellgren. Hon har bland annat formgivit pallen Lilla Snåland som tillverkas av spillvirke från möbelindustrin. Läs mer här: Lilla Snåland – sitt vackert på pall av spillvirke >


Återbruk av uttjänta produkter och kasserade material

Kasserade bildäck måste antingen återbrukas – eller eldas upp.

Alla produkter har begränsad livslängd – ibland kortare, ibland längre. Bildäck kan till exempel användas i åratal innan de döms ut, medan brandslangar skrotas vid första läcka. Andra produkter kasseras i förtid. Ett exempel är reklambanners av PVC-plast som används en kort tid för att sedan eldas upp.

Många saker som förlorat sin funktion kan vara en källa till användbara material. Gummit i ett kasserat bildäck kan till exempel användas i en ny funktion. Samma sak med fiberväven i en brandslang och plasten i en presenning. 

Trots att det finns enorma mängder av kasserade material som lämpar sig för återbruk, är det få material som faktiskt tas tillvara. Det beror på att många företag förknippar återbruk med dålig lönsamhet och en stor arbetsinsats. Alla återbrukade material måste till exempel rengöras noggrant innan de används till nya produkter.

Min erfarenhet är att många företag som väljer att återbruka drivs av mer än bara vinstintressen. Ofta finns ett genuint miljöengagemang och en önskan att ta vara på befintliga resurser för miljöns skull. Ett av mina favoritexempel är spanska Nukak som byggt upp hela sin verksamhet kring återbruk, bland annat av reklambanners i PVC-plast.

Reklambanners samlas in, sorteras och får nytt liv i form av väskor och andra accessoarer.

Foto: Nukak

En fördel när företag återbrukar är att de kan ta vara på stora mängder av ett kasserat material. De gör dessutom ytterligare en insats för miljön eftersom varje återbrukad produkt ersätter produktionen av en nytillverkad.

I juli 2020 beslutade regeringen om en nationell strategi för cirkulär ekonomi. Beslutet kommer att innebära ett ökat intresse för återbruk och ett uppsving för upcycling som designmetodik, det vill säga att man utgår från återbrukade material när man skapar nya produkter. 

Korgar och krukor av kasserade bildäck från Muubs.

Foto: Muubs

LAGEN OM PRODUCENTANSVAR
–––

En del produkter omfattas av lagen om producentansvar. Producentansvaret innebär att alla som tillverkar och importerar av en viss vara måste ansvara för att samla in och återvinna, eller återanvända, förbrukade produkter. Producentansvaret omfattar bland annat batterier, bilar, däck, elutrustning, förpackningar och läkemedel.


LÄS MER: Upcycling del 1: den ultimata guiden till kreativt återbruk >

Show CommentsClose Comments

Leave a comment