EU-kommissionen beskriver cirkulär ekonomi som en megatrend, det vill säga ett globalt fenomen som kommer att förändra samhället i grunden. Men vad är egentligen cirkulär ekonomi? Och varför är det så viktigt?! Det får du veta i den här guiden!
Vad är cirkulär ekonomi?
Cirkulär ekonomi är ett system som spar på jordens resurser och minskar vår miljöpåverkan. Det handlar om att konsumera och producera på ett hållbart sätt utan att generera avfall. I stället för att utvinna nya råmaterial, ska vi använda befintliga material så långt som möjligt. Material som inte går att använda på nytt ska vi återvinna, återbruka eller återföra till naturen i giftfria flöden, till exempel som kompost.
Den cirkulära ekonomin är inspirerad av naturens egna kretslopp. Den är också ett hållbart alternativ till den traditionella, linjära ekonomi som vi har idag. För att förstå fördelarna med en cirkulär ekonomi ska vi först ta en titt på nackdelarna med en linjär.
Linjär ekonomi – så funkar det idag
Idag producerar och konsumerar vi enligt en linjär modell. Det går ut på att vi tillverkar saker som vi använder en kort tid för att sedan slänga bort. En liten del av avfallet återvinns, men merparten hamnar på soptippen eller eldas upp. Det innebär att värdefulla resurser går förlorade, eftersom vi inte tar vara på material som skulle kunna användas på nytt.
Problemen med en linjär ekonomi sträcker sig långt bortom avfallshanteringen. Klimatförändringarna är ett exempel och övergödningen ett annat. Faktum är att alla ekologiska problem vi har på jorden är en följd av vår energi- och råvaruförbrukning, som står i direkt relation till vårt linjära system. Det beror på att den linjära ekonomin har ett inbyggt systemfel: den driver oss att konsumera mer och mer, utan hänsyn till planetens gränser.
Linjära ekonomi driver oss att köpa mer
Företag i den linjära ekonomin tjänar pengar på att tillverka och sälja så mycket produkter som möjligt. Det gör de genom att skapa behov som inte finns, eller genom att få oss att tröttna på saker i förtid. Ett annat sätt att få oss att köpa mer är att tillverka produkter som snabbt går sönder, till exempel på grund av dålig kvalitet. Sakerna vi köper kan också ha en inbyggd begränsad livstid. Det kallas för planerat åldrande och förekommer i allt från datorer och mobiltelefoner till hissar, bilar och kläder.
Ett annat problem i den linjära ekonomin är att det ofta är billigare att köpa nytt, än att laga något gammalt som gått sönder. Det kan bero på att det är dyrt att få tag på reservdelar, eller att produkten har konstruerats på ett sätt som gör den svår att reparera. Resultatet blir att fler och fler produkter tillverkas medan avfallsberget växer.
Cirkulär ekonomi – nyckeln till en hållbar framtid
En cirkulär ekonomi är motsatsen till en linjär. Den ställer krav på företagen att tillverka produkter som har lång livslängd och som är lätta att laga och montera isär. Till exempel ska komponenter kunna bytas ut och uppgraderas när nya behov uppstår. Redan på ritbordet ska det finnas en plan för hur delarna ska kunna återanvändas i nästa användningscykel, antingen i samma funktion som tidigare eller som byggstenar i nya produkter.
Redan på planeringsstadiet kan man också påverka upp till 80 % den miljöpåverkan som produkten väntas ha under hela sin livscykel. En del av ansvaret för en cirkulär ekonomi ligger alltså hos de företag som tillverkar produkterna, men även hos de ingenjörer och designers som bestämmer hur produkterna ska se ut.
En produkt som är anpassad för en cirkulär ekonomin ska:
- Vara av god kvalitet och ha lång livslängd
- Gå att reparera, modifiera och uppgradera
- Gå att ta isär så att olika komponenter och material kan användas i nya produkter
- Gå att återvinna på ett säkert sätt i slutet av livscykeln
- Generera noll avfall. Eventuella restprodukter ska gå att kompostera och återföra till naturens egna kretslopp.
I en cirkulär ekonomi ska produkterna dessutom tillverkas med förnybar energi och i giftfria eller slutna produktionssystem.
VISSTE DU ATT?!
–––
Man brukar säga att en produkt som är anpassad för en cirkulär ekonomi har en framtidsadaptiv design – helt enkelt en design som gör den redo för framtida förändringar och behov.
Varför är det viktigt att ställa om till cirkulär ekonomi?
Den linjära ekonomi som präglar vårt samhälle idag gör att vi tillverkar mer och mer produkter i allt snabbare takt. Det gör att vi använder mer och mer av jordens resurser med allvarliga följder för natur och miljö. Hit hör bland annat klimatförändringarna.
En omställning till cirkulär ekonomi är nödvändig för att rädda klimatet, men även för att minska överutnyttjandet av våra naturresurser, som skog, metaller och olja. Det är också en förutsättning för att vi ska nå flera hållbarhetsmål i Agenda 2030.
VAD ÄR AGENDA 2030?
–––
Agenda 2030 är en universell plan för hållbar utveckling som antogs av FN:s medlemsländer år 2015. Agendan innehåller sjutton globala mål som vi ska ha uppnått till år 2030. Flera globala mål i Agenda 2030 är helt beroende av att vi ställer om till en cirkulär ekonomi; bland annat mål 12 som handlar om hållbar konsumtion och produktion. En cirkulär ekonomi är också avgörande för att vi ska kunna bevara jordens ekosystem, ekologiska mångfald, hav och marina resurser (mål 15 och 14).
Så kan du själv bidra till den cirkulära ekonomin
Inom forskning och politik är ordet innovation tätt förknippat med cirkulär ekonomi. Det betyder att vi måste tänka nytt och annorlunda och utmana det system som varit norm sedan industrialiseringens början.
Som privatperson kan du börja med att se dig själv som en cirkulent i stället för som konsument. Det gör du genom att använda dina saker längre och konsumera på nya, cirkulära sätt. Många saker kan vi till exempel hyra i stället för att köpa, eller köpa begagnat i stället för att köpa nytt. Eller så kan vi äga saker tillsammans, i stället för att var och en äger sitt.
Vi kan också börja betrakta avfall som en resurs och en källa till outnyttjade material, istället för som skräp.
Ännu viktigare är förstås att minska avfallet redan från början. Saker som vi i vanliga fall skulle slänga på soptippen kanske vi kan sälja, låna ut eller skänka bort? På så sätt kan vi bidra till att någon annan köper en ny pryl mindre. Genom att cirkulera våra saker minskar vi helt enkelt efterfrågan på nytillverkade grejer.
Hyra istället för köpa, dela istället för äga
Den cirkulära ekonomin omfattar alla delar av vårt samhälle. För att en omställning ska bli möjlig måste därför hjälpas åt: både företagen som tillverkar och vi konsumenter som köper och använder en produkt. Våra politiker måste också skapa förutsättningar för nya cirkulära affärsmodeller. Till exempel är det mer hållbart om företagen hyr ut en vara eller tjänst, i stället för att sälja en produkt. I en cirkulär affärsmodell ligger det i företagens intresse att tillverka saker som håller länge och som kräver minimalt med underhåll.
Politikerna kan styra hur företagen agerar genom att till exempel göra det lönsamt att använda återvunna material i nya produkter. De kan också införa skattelättnader och stifta lagar som påskyndar omställningen. Ett exempel är förordningen om producentansvar som tvingar företag att ta ansvar för återanvändning och återvinning av en produkt i slutet av dess livscykel.
Producentansvaret omfattar idag bland annat förpackningar, däck, returpapper, elektronik, batterier och läkemedel – kort sagt de produkter som vi är vana att sopsortera så att de kan återvinnas eller tas om hand på ett hållbart sätt.
I framtiden kommer producentansvaret behöva omfatta flera produktkategorier, till exempel kläder och skor.
Omställningen till cirkulär ekonomi
EU-kommissionen beskriver en cirkulär ekonomi som en megatrend, det vill säga ett globalt fenomen som kommer att förändra vårt samhälle på flera plan. På många håll i världen pågår också förberedelser för en omställning till cirkulär ekonomi.
I Europa är det EU som sätter ribban för omställningen. I mars år 2020 presenterade EU en handlingsplan som ska styra EU-länderna mot cirkulära konsumtions- och produktionsmönster. Målet är bland annat att det inte ska finnas några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050. Ett annat mål är att vi ska använda våra naturresurser på ett hållbart sätt.
Även i Sverige har vi en handlingsplan för omställningen till en cirkulär ekonomi. Handlingsplanen presenterades av regeringen i januari 2021 och ska bland annat främja:
- Hållbar produktion och produktdesign
- Hållbara sätt att konsumera och använda material, produkter och tjänster
- Giftfria materialflöden och cirkulära kretslopp
- Cirkulära affärsmodeller och innovation.
Handlingsplanen innehåller en rad lagförslag men har kritiserats av bland annat Naturskyddsföreningen eftersom den saknar mätbara mål. Först med mätbara mål blir det möjligt att avgöra om utvecklingen faktiskt går åt rätt håll.