Sashiko (uttalas sash-koo) betyder små stygn eller små hugg på japanska. Ordet beskriver en tusen år gammal broderiteknik som härstammar från norra delarna av Japan. Tekniken går ut på att små tråckelstygn sammanfogar flera lager av tyg. Traditionellt används vit tråd på indigoblått tyg.
Från början var sashiko de fattigas hantverk; till exempel lappade och lagade fattiga bönder sina arbetskläder med sashiko. Det är också den teknik som använts för att skapa de japanska trastextiler som kallas boro.
Genom århundranden har sashiko präglats av de japanska begreppen wabi-sabi och viljan att se skönheten i det ofullkomliga. Numera betraktas sashiko dock som en konstform och hantverket har förfinats genom en vilja till perfektion.
Reglerna vid traditionellt sashikobroderi är enkla:
- Ett sashikostygn ska vara dubbelt så långt som ett mellanrum.
- Två stygn får aldrig korsa varandra.
- Tråden ska vara vit.
- Inget stygn ska vara längre än ett risgryn.
- Stygnen ska fördelas jämnt över ytan, gärna i geometriska mönster.
Inom hantverksrörelsen visible mending är sashiko en av de vanligaste teknikerna. Det används ofta till denim och stilen är frejdig och fri för egna tolkningar.
Läs mer: 5 sätt att laga så det syns >>
LÄS MER!
–––
Sashiko är perfekt när du vill sammanfoga flera lager av tyg och förstärka tunnslitna delar av ett plagg. Det är också ett bra sätt att ge ett plagg en återbrukad look. Fler tips och mer inspiration hittar du här: Inspiration från modevärlden – så skapar du en återbrukad look >>