Upcycling – den ultimata guiden

Upcycling – den ultimata guiden

Upcycling handlar om att återbruka och återvinna till det bättre. Det handlar om att använda gamla prylar på nytt sätt, men också om att återvinna smartare. Upcycling innebär alltid en miljövinst: till exempel behöver vi varken utvinna eller förädla nya råvaror när vi tar vara på saker och material vi redan har.

Upcycling är en sammanslagning av orden ”recycling” (återvinning) och ”up”, där ordet ”up” (upp, öka) visar att ett material eller en produkt som upcyclas ökar i värde och/eller i kvalitet.

Del 1: Upcycling som designnisch
Del 2: Upcycling som metod för att återvinna smartare

Del 1: Upcycling som designnisch

På engelska kallas upcycling också ”creative reuse” som betyder kreativt återbruk. Genom upcycling och kreativt återbruk får kasserade föremål nytt liv som nya produkter, till exempel möbler, inredningsdetaljer, kläder och smycken.

Exempel på traditionellt återbruk är trasmattor och lapptäcken som tillverkas av gamla kläder. Inom upcycling har återbruket fått en kreativ spets och professionella formgivare skapar designobjekt av gamla prylar, spill och skräp.

Ett halsband med solfjädersformade fjäll som skimrar i alla regnbågens färger. Fjällen är tillverkade av Nespressokapslar.
Hummingbird, Kathleen Nowak Tucci

En del av charmen med kreativt återbruk är att man kan se eller gissa sig till materialets ursprung eftersom delar av den gamla produkten är bevarade. Ett exempel är Kathleen Nowak Tuccis halsband ”Hummingbird” (ovan) som är tillverkat av förbrukade Nespresso-kapslar.

Ett annat exempel är Pawel Grunerts stol SIE43, där stommen är av rostfritt stål och sittdynan av PET-flaskor.

De flesta återbrukade designobjekt tillverkas av formgivaren själv i enstaka exemplar eller i små, exklusiva serier.

Två bordslampor där själva lampan består av en bilstrålkastare och lampfoten av det rostiga stativet från en gammal domkraft.
Jack stand lamp, Original House
En pall tillverkad av återbrukade skateboards med sliten grafik - ett perfekt exempel på upcycling.
The Original Deckstool, Deckstool

Upcycling för hobbyhantverkare och DIY:are

Upcycling är även en populär nisch för många hobbyhantverkare och DIY:are. Många kreativa återbrukare säljer sina produkter på e-handelsplatsen Etsy som specialiserat sig på hantverk och vintage-föremål.

Ett typexempel på Etsy-butik är MyPaperTale som drivs av Hedva Klein. Hedva Klein gör bland annat armband av pappersrondeller som hon stansar ut ur gamla böcker och tidskrifter. Liksom många Etsy-hantverkare tillverkar hon armbanden på beställning och hon uppmuntrar önskemål om bok (!), färg och längd på armbandet.

Ett armband som består av massor av utstansade pappersrondeller tätt, tätt intill varandra. Rondellerna är ca 2 cm i diameter.
”Wear the book you love” – armband från MyPaperTale
En närbild där man ser hur en pappersrondell stansats ut från en boksida. Brevid den pappersrondeller i glada färger.

Idag finns 185 449 produkter med taggen ”upcycled” till salu på Etsy; motsvarande siffra år 2010 var 7 900. Använder man Etsy som trendbarometer har alltså upcycling ökat i popularitet med 2 347 % på åtta år.

Kreativt återbruk som affärsidé

Många företag har hittat en nisch genom att använda uttjänta prylar och material för att tillverka nya produkter. Ett av mina favoritexempel är Nukak som tillverkar väskor och accessoarer av bland annat cykelslangar och kitesegel.

Nukaks signaturprodukt är väskor som tillverkas av reklambanners i PVC-plast. Nukaks affärsidé är briljant: de gör fina produkter av ett material som annars skulle eldas upp och har stor variation i sortimentet eftersom reklamkampanjerna ofta byts ut.

Tre reklambanners av PVC-plast med olika grafik. Ovanpå varje banner ligger väskor med samma material och grafik som bannern.
Reklambanners i PVC-plast upcyclas till väskor av spanska företaget Nukak.
En ljusblå och gul reklambanner med text i grafiskt utförande. Ovanpå ligger en axelremsväska med samma färg och grafik.
Nukaks produkter tillverkas på hantverksmässigt sätt i ateljéer runt om i Barcelona.

Gamla prylar och material används på nya och oväntade sätt

Upcycling är en bred designnisch som rymmer alla stilar och material så länge materialen är återbrukade. 

Det är återbruket – att en sak eller ett material använts tidigare i sin ursprungliga funktion – som är själva kärnan inom upcycling.

Trots det är några av designklassikerna inom upcycling tillverkade av nya och oanvända saker/material, t ex bordet ”Tour” och takkronan ”Porca Miseria”. Båda är ritade på 1990-talet, långt innan upcycling etablerades som begrepp i designvärlden.

Bordet Tour med bordsskiva av glas och svängbara cykelhjul som ben.
Tour, Gae Aulenti
Bordet Tour sett från sidan som visar proportionen mellan cykelhjul och glasskiva.

Bordet Tour ritades 1993 av italienskan Gae Aulenti som är en av 1900-talets mest erkända kvinnliga arkitekter och formgivare.

Takkronan Porca Miseria ritades 1994 av tyska industridesignern Ingo Maurer. Takkronan består av krossat porslin och bestick i ett välkomponerat kaos.
Varje år tillverkas några få exklusiva exemplar och varje exemplar är unikt. Maurer lyfter själv fram slumpen som en viktig del i tillverkningsprocessen.

Takkronan Porca Miseria ser ut som en frusen explosion i luften, med bestick och skärvor av vitt porslin.
Porca Miseria, Ingo Maurer
Skärvor av krossat porslin: tallrikar, koppar och en tekanna, som delar i takkronan Porca Miseria.

Det både Aulenti och Maurer visade med sin design var att ett oansenligt vardagsföremål kan få nytt liv i en ny funktion.

En tallrik behöver inte vara en tallrik och ett cykelhjul ett cykelhjul; istället kan cykelhjulet vara ett bordsben och tallriken en skärva i en annorlunda takkrona.

Typiskt för upcycling är just att saker och material används på nya och oväntade sätt. Upcyclade designobjekt präglas därför ofta av klurighet, humor och nytänkande.

En stol med sits och ryggstöd som består av ett välvt återbrukat element. Elementet är turkost och stolens ben är vita.
Radiator Chair, Boris Dennler (CH).
En stol med sits och ryggstöd som består av ett välvt återbrukat element. Elementet är turkost och stolens ben är vita.

Upcycling innebär många miljövinster

Grundbulten inom upcycling är alltså återbruk/återvinning och vinsten med
upcycling är dubbel: dels räddar vi värdefulla material från att hamna på
soptippen eller eldas upp, dels slipper vi utvinna och förädla nya råvaror.

Genom att till exempel använda virket i gamla lastpallar slipper vi fälla nya träd, och genom att använda plasten i befintliga plastprodukter slipper vi borra upp ny olja och göra ny plast av. 

På så sätt spar vi både naturresurser och massor av energi. Vi minskar
också koldioxidutsläppen, mängden föroreningar och mängden avfall. 
Upcycling är alltså en win-win för alla, och mest av allt för miljön.

Upcyclade lastpallar i Series 45, Daniel Becker
Fyra kvadratiska pallar med olika ytbehandling: natur, svart, vitt och med ränder i svart och vitt.
Kvadratisk pall med virke på diagonalen åt olika håll. Virket är målat i omväxlande vitt och svart för en grafisk effekt.
Series 45 Stool, Daniel Becker

Läs mer: Upcycling – 10 formgivare som briljerar i kreativt återbruk


Del 2: Upcycling som metod för att återvinna smartare

Ordet upcycling används också i återvinningssammanhang.

Man brukar säga att material som ger stora miljövinster och/eller stora ekonomiska vinster när de återvinns, är material som upcyclas.

Bland företag märks en tydlig trend att tillverka och marknadsföra produkter av återvunna och ”upcyclade” material. Ett exempel är svenska Fjällräven som tillverkar sin ryggsäck Re-Kånken av återvunna PET-flaskor.

Ett annat exempel är IKEAs miljösatsning Odger – en stol som tillverkas av återvunna PET-flaskor och träflis.

Ryggsäcken Re-kånken i grått. Re-kånken ser likadan ut som en vanlig Kånken-ryggsäck utom att det vita, runda märket saknas.
Re-Kånken, Fjällräven
Odger, IKEA

Både Re-Kånken och Odger är typexempel på hur många företag jobbar med upcycling. De lägger krut på att ta fram enstaka produkter som tillverkas av återvunna material och utnyttjar upcycling som sälj- och miljöargument i sin marknadsföring.

Ofta rör det sig dock om punktinsatser och medan den upcyclade produkten ger företaget massor av ”grön cred” och goodwill, tillverkas övriga produkter i samma icke-återvunna material som tidigare.

I Fjällrävens fall finns till exempel inga planer på att tillverka den vanliga Kånken-ryggan – dvs ”originalet” – i samma upcyclade material som Re-kånken. Synd, eftersom Kånken tillverkas i 200 000 exemplar per år och är världens mest sålda ryggsäck.

Läs mer om Re-Kånken i min intervju med Fjällrävens produktutvecklare här: Re-Kånken tillverkas av återvunna PET-flaskor

Adidas ställer om hela sitt sortiment till återvunnet

I motsats till IKEA och Fjällräven satsar tyska Adidas stort för att göra hela sitt sortiment mer hållbart.

Redan idag tillverkar Adidas sina sportkläder av

40 % återvunnen plast och i januari gick de ut med ett ambitiöst löfte att hela sortimentet av sportkläder ska tillverkas av 100 % återvunnen plast år 2024.

Adidas har redan tidigare visat framfötterna då de lanserade sin sko UltraBoost Parley som i alla delar – inklusive sula och snören – tillverkas av ocean plastics, dvs förbrukad plast som samlats i världshaven i enorma flytande sopberg. Ett par skor tillverkas av plast motsvarande 11 PET-flaskor och skon sålde under 2017 i över 1 miljon exemplar. Way to go Adidas!

UltraBoost Parley, Adidas

Vad är downcycling?

Upcycling handlar kort och gott om att återvinna till det bättre. Men det finns en hake: det finns nämligen inga kommersiella material som upcyclas idag om man tittar strikt på materialets kvalitet.

Jag ska förklara varför:

När vi återvinner tar vi hand om avfall och gör nya material av det genom att smälta ned produkterna och materialen till sina beståndsdelar.

Vissa material, till exempel glas och metall, kan återvinnas hur många gånger som helst utan att tappa i kvalitet, men de flesta material försämras när materialet återvinns. Det kallas på engelska för downcycling.

Downcycling innebär att ett material tappar i värde för varje återvinningssteg.

Alla material med naturfiber downcyclas vid återvinningen. Papper är ett exempel: för varje gång papper återvinns, bryts fibrerna i materialet ned och till slut går det inte att återvinna fler gånger.

Även syntetiska material, dvs material som tillverkas på konstgjord väg, tappar i kvalitet när de återvinns. Här är Fjällrävens ryggsäck Re-kånken återigen ett bra exempel. Förutom metallen i knappar och dragkedja och plasten i spännena, är Re-Kånken tillverkad av en enda polyestertråd som vävts till ett tyg.

Polyestertråden är superstark, och ryggsäcken extremt slittålig, men om man tittar på trådens minsta beståndsdelar – monomerer – ser man att de har försvagats.

Själva ryggsäcken Re-Kånken är alltså ett exempel på en ”upcyclad” produkt, medan tråden som ryggsäcken tillverkats av är exempel på ett downcyclat material.

Ett skräckexempel på downcycling är när fullt användbara jeans strimlas sönder och används som isolering i väggar. Läs min artikel Jeans – den smutsiga vägen från bomull till byxa så förstår du varför. Jeansen borde som bäst återanvändas eller upcyclas, som sämst recyclas/återvinnas till nya jeans.

Producentansvaret sätter press på industrin

Både begreppet upcycling och downcycling introducerades år 1994 av Reiner Pilz i ett kritiskt uttalande om våra europeiska återvinningssystem.

”Recycling”, sa Pilz, ”I call it downcycling. They smash bricks, they smash everything. What we need is upcycling, where old products are given more value, not less.”

Idag arbetar forskare världen över för att hitta sätt att faktiskt förbättra – dvs upcycla – material under återvinningsprocessen även i materialets minsta beståndsdelar. Forskningen finansieras av statliga medel, institut och företag.

Förutom miljöskäl och stora vinstintressen driver det lagstadgade producentansvaret utvecklingen framåt. Producentansvaret innebär att producenter, handlare och importörer av en viss vara måste ansvara för att samla in och återvinna förbrukade produkter.

Producentansvaret säger till exempel att 95 % av en bils vikt måste återvinnas eller återanvändas. Det är en utmaning för bilindustrin som måste hitta smartare sätt att tillverka, återvinna, återanvända och upcycla på.

ORDLISTA
–––
Återbruka – att använda gamla prylar på nytt sätt. Återbruk kallas ibland för redesign.
Återvinna – att skapa nya material från avfall.
Återanvända – att använda saker om igen, på samma sätt som tidigare.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Up Next:

IKEAs miljösatsning Odger snubblar på mållinjen

IKEAs miljösatsning Odger snubblar på mållinjen