IKEAs stol Odger är född i återvinningens tecken och består till 55 procent av återvunnen plast. Ändå snubblar Odger på mållinjen när det gäller hållbarhet, och det är själva materialet som får stolen på fall.
Stolen Odger är designad av John Löfgren och Jonas Pettersson från Form Us With Love och ger garanterad sittkomfort för både små och stora sittare. Stolen är stapelbar och levereras i två delar – ben och sittskal – som monteras ihop med ett enkelt handgrepp och ett klick.
När Odger lanserades lyfte Ikea fram stolen som ett exempel på sitt ambitiösa hållbarhetsarbete. Och Odger levererar.
Stolen är tillverkad i ett enda material, vilket gör att den kan produceras i en enda fabrik och att antalet transporter minimeras. Vidare består stolen av minst 55 % återvunnen plast, vilket är bra. Problemet är att Odger inte går att återvinna och det är här Ikeas ambitiösa hållbarhetsarbete brister.
Odger är designad enligt en vaggan-till-graven-princip
Odger är designad enligt ett linjärt tänkande och en vaggan-till-graven-princip. Det innebär att stolen är designad för att tillverkas, förbrukas och till slut hamna på soptippen eller eldas upp.
För att en produkt ska räknas som hållbar idag ska den vara designad enligt en vagga-till-vagga-princip, cradle-to-cradle. Det betyder att den ska ha en cirkulär livslinje och imitera naturens eget kretslopp.
Råvaror som ingår ska antingen vara biologiskt nedbrytbara – det vill säga kunna återgå till naturen – eller gå att återvinna och använda på nytt som material i nya produkter.
De råvaror som ingår i Odger – trä och plast – är var för sig bra materialval för en cradle to cradle-produkt. Trä för att det är en förnybar resurs och biologiskt nedbrytbart, och plast för att plast – rätt hanterad – går att återvinna igen och igen.
Kruxet är att träet och plasten i stolen Odger ingår i en komposit. En komposit är ett blandmaterial som tillverkats på konstgjord väg, och idag finns ingen kommersiell metod att återvinna råvaror ur en träplastkomposit.
Råvarorna som ingår i stolen är därför förbrukade och går inte att använda på nytt. Det innebär att Odger måste sopsorteras som ”brännbart” och helt enkelt eldas upp.
Ikeas argumentation haltar
I sin marknadsföring och produktinformation lyfter alltså Ikea fram stolen Odger som en hållbar satsning, och kallar materialet i sig – det vill säga träplastkompositen som inte går att återvinna – en hållbar innovation.
Innovationen ligger enligt Ikea i själva mixen av trä och plast; plasten är ju miljövänlig för att den är återvunnen och träet för att det är en förnybar resurs.
Men Ikeas argumentation haltar. Att trä är en förnybar resurs, betyder inte att trä är en miljövänlig råvara. Det betyder att man kan plantera nya träd där de gamla vuxit, varken mer eller mindre.
Trä räknas som en miljövänlig råvara först om träet är certifierat – FSC-märkt – eller om det rör sig om spillvirke, dvs virke som blivit över vid tillverkning av andra produkter.
I Ikeas produktinformation om Odger finns inga uppgifter om att träet i stolen är certifierat, eller att det trä som använts är spillvirke.
Man kan fråga sig varför Ikea har valt att blanda träflis i plasten över huvud taget? Enligt Ikea är det för att ge stadga åt stolen.
Kanske är det också för att trä är ett billigt fyllnadsmaterial?
Eller för att de synliga träfibrerna ger Odger en känsla av återvunnet?
Oavsett är det synd att Ikea – som har resurserna att skapa hållbar design som faktiskt når hela vägen fram – cradle to cradle – försitter tillfället och låter förnybara råvaror gå upp i rök.
Föregångaren till Odger heter Broom
Föregångaren till Odger heter Broom Chair och lanserades år 2012 av det amerikanska företaget Emeco. Precis som Odger är Broom Chair tillverkad av en träplastkomposit.
Träet och plasten i Broom Chair är spill från möbelindustrin, därav namnet ”Broom” (kvast) – man ser framför sig hur stolen är tillverkad av spill och skräp som sopats upp från fabriksgolvet. Broom Chair är designad av designvärldens fixstjärna Philippe Starck.
Bilder från IKEA och Emeco
VAD ÄR EN TRÄPLASTKOMPOSIT?
–––
En träplastkomposit framställs på konstgjord väg och består av trä, plast och bindemedel i form av kemikalier. I liten skala går det att separera och återvinna ämnen som ingår i en träplastkomposit genom pyrolys, men för kommersiellt bruk finns ingen metod som fungerar idag.
Vid pyrolys hettas materialet upp till 500–1000° C i en syrefri miljö. Eftersom det inte finns något syre börjar det inte brinna, men den höga värmen gör att materialet faller sönder i sina beståndsdelar. Flyktiga ämnen förgasas, medan övriga ämnen blir kvar i fast eller flytande form. Pyrolys är en mycket energikrävande process.