Ordet upcycling används i betydelsen kreativt återbruk men även för att beskriva ett smartare sätt att återvinna. Man brukar säga att material som ger stora miljövinster och/eller stora ekonomiska vinster när de återvinns, är material som upcyclas.

Bland företag märks en tydlig trend att tillverka och marknadsföra produkter av återvunna och upcyclade material. Ett exempel är svenska Fjällräven som tillverkar sin ryggsäck Re-Kånken av återvunna PET-flaskor. Ett annat exempel är IKEAs miljösatsning Odger – en stol som tillverkas av återvunna PET-flaskor och träflis.

Re-Kånken, Fjällräven

Odger, IKEA

Både Re-Kånken och Odger är typexempel på hur många företag jobbar med upcycling. De lägger krut på att ta fram enstaka produkter som tillverkas av återvunna material och utnyttjar sedan upcycling som sälj- och miljöargument i sin marknadsföring. Ofta rör det sig dock om punktinsatser och medan den återvunna produkten ger företaget grön cred, tillverkas övriga produkter i samma icke-återvunna material som tidigare.

I Fjällrävens fall finns t ex inga planer på att tillverka den vanliga Kånken-ryggan i samma material som Re-kånken. Synd, eftersom Kånken tillverkas i 200 000 exemplar per år och är världens mest sålda ryggsäck.

Adidas ställer om hela sitt sortiment till återvunnet

I motsats till IKEA och Fjällräven satsar tyska Adidas på att göra hela sitt sortiment mer hållbart.

Redan idag tillverkar Adidas sina sportkläder av 40 % återvunnen plast och i januari 2019 gick de ut med ett ambitiöst löfte att hela sortimentet av sportkläder ska tillverkas av 100 % återvunnen plast år 2024.

Adidas har redan tidigare visat framfötterna då de lanserade sin sko UltraBoost Parley som i alla delar tillverkas av plast som samlats i världshaven i enorma flytande sopberg, sk ocean plastics.

Ett par skor UltraBoost Parley-skor tillverkas av plast motsvarande 11 PET-flaskor och skorna sålde under 2017 i över 1 miljon exemplar. Way to go Adidas!

UltraBoost Parley, Adidas

Vad är downcycling?

Upcycling handlar kort och gott om att återvinna till det bättre. Men det finns en hake: det finns nämligen inga kommersiella material som upcyclas idag om man tittar strikt på materialets kvalitet. 

Jag ska förklara varför:

När vi återvinner tar vi hand om avfall och gör nya material av det genom att smälta ned produkter och material till sina beståndsdelar.

Vissa material, t ex glas och metall, kan återvinnas hur många gånger som helst, men de flesta material försämras när materialet återvinns. Det kallas för downcycling.

Upcycling innebär alltså att ett material ökar i värde för varje återvinningssteg. Downcycling innebär att ett material tappar i värde för varje återvinningssteg.

Alla material med naturfiber downcyclas vid återvinningen. Papper är ett exempel: för varje gång papper återvinns, bryts fibrerna i materialet ned och till slut kan man inte återvinna pappret fler gånger.

Även syntetiska material, dvs material som tillverkas på konstgjord väg, tappar i kvalitet när de återvinns. Här är Fjällrävens ryggsäck Re-kånken återigen ett bra exempel.

Materialet i Re-Kånken är tillverkat av en enda polyestertråd som vävts till ett tyg. Polyestertråden är superstark, och ryggsäcken extremt slittålig, men om man tittar på trådens minsta beståndsdelar – monomerer – ser man att de har försvagats.

Själva ryggsäcken Re-Kånken är alltså ett exempel på en upcyclad produkt, medan tråden som ryggsäcken tillverkats av är exempel på ett downcyclat material.

Ännu ett exempel på downcycling är när jeans strimlas sönder och används som isolering i t ex väggar. Alla plagg i denim borde som sämst återvinnas till nya jeans – läs min artikel Jeans – den smutsiga vägen från bomull till byxa så förstår du varför.

Producentansvaret sätter press på industrin

Både begreppet upcycling och downcycling introducerades år 1994 av tyske företagsledaren Reiner Pilz i ett kritiskt uttalande om våra europeiska återvinningssystem.

”Recycling”, sa Pilz, ”I call it downcycling. They smash bricks, they smash everything. What we need is upcycling, where old products are given more value, not less.”

Idag arbetar forskare världen över för att hitta sätt att faktiskt förbättra – dvs upcycla – material under återvinningsprocessen även i materialets minsta beståndsdelar. Forskningen finansieras av statliga medel, institut och företag.

Förutom miljöskäl och stora vinstintressen driver det lagstadgade producentansvaret utvecklingen framåt. Producentansvaret innebär att producenter, handlare och importörer av en viss vara måste ansvara för att samla in och återvinna förbrukade produkter.

Producentansvaret säger t ex att 95 % av en bils vikt måste återvinnas eller återanvändas. Det är en utmaning för bilindustrin som måste hitta smartare sätt att tillverka, återvinna, återanvända och upcycla på.

Läs mer: Upcycling del 1: Den ultimata guiden till kreativt återbruk >>

ORDLISTA
–––
Återbruka – att använda gamla prylar på nytt sätt. Återbruk kallas ibland för redesign.
Återvinna – att skapa nya material från avfall.
Återanvända – att använda samma sak om igen, på samma sätt som tidigare.

Show CommentsClose Comments

Leave a comment