På jobbet är han it-chef med ansvar för 150 anställda. På fritiden en uppfinnarjocke i sitt kreativa esse. Möt mångkonstnären som liknar återbruk med yoga och menar att den största vinsten är att inspirera andra.

Jürgen Klöck skapar lampor av återbrukade material. Hans stil är retrofuturistisk och återspeglar både kärleken till svunna tider och drömmen om en tidsmaskin. Utgångspunkten är alltid en apparat av något slag, ibland elektrisk, ibland mekanisk, ofta mellan 80 och 120 år gammal. Det kan vara en sollampa från 1950-talet eller en skrivmaskin från sekelskiftet.

— När de här apparaterna kom var de en lyx som man var stolt över. De tillverkades i små serier och av påkostade material, som mässing, ädelträ och senare bakelit, säger Jürgen Klöck.

Han köper merparten av sitt arbetsmaterial på Ebay där han har flera stående bevakningar, på allt från fläktar och räknemaskiner till hårtorkar och telefoner.

Ett fåtal apparater betingar ett högt värde. Budgivarna är till exempel många på en Tesla-radio från 1930-talet; de finns i en mängd eleganta utföranden i välpolerat ädelträ. Men vem ser skönheten i en voltmätare från samma tid? Den säljs för en spottstyver eller hamnar på soptippen.

”Mina favoritapparater är mätinstrument av alla slag, som volt-, ohm- och amperemätare. De påminner om tidsmaskiner med sina mätartavlor och eleganta visare.”

Jürgen Klöck

Jürgen Klöck på hantverksmässan i München.

Vass hobbyelektriker

Jürgen Klöcks första projekt var en skrivbordslampa till hemmakontoret. Inspirerad av gamla science fiction-filmer kopplade han ihop en voltmätare med en glödlampa och kombinationen blev en lyckträff.

— Känslan när jag slog på strömbrytaren var först lättnad över att ingenting exploderade, sedan glädje över vad jag åstadkommit, säger Jürgen Klöck.

Med tiden har han vässat sina kunskaper som hobbyelektriker och numera kopplar han ihop en rad olika ljuskällor. Det kan vara glödlampor, LED-lampor och glimlampor i en och samma installation.

Merparten av ljuskällorna är nytillverkade men det finns undantag. Glimlampor till exempel. De består av en glaskolv fylld med ädelgas, ofta neon, som antänds via två elektroder.

— Glimlampan i min ”Beehive lamp” tillverkades mellan 1940 och 1960. Den lyser lika stadigt idag som för 80 år sedan, säger han.

Lampa och klocka i ett. Ljuskällan är en glimlampa av typen ”beehive lamp”.

Voltmätare från 1930-talet. På sidorna LED-spotar som lyser upp isolatorer av grönfärgat glas.

Sollampa från 1950-talet. I mitten neonrör och en glödlampa med synlig glödtråd.

Återbruk som avkoppling

Jürgen Klöcks verkstad är belägen i källaren i suterränghuset i tyska Puchheim, ett litet samhälle i närheten av München. Här har han sin ”Dremel” – ett multiverktyg som både sågar, borrar och skruvar. Han har även en stationär borrmaskin, flera lödkolvar och ett stort lager av elektriska komponenter.

Men återbruket är ingen materialsport. Istället är det tänkt som en avkopplande hobby – en bisyssla som ger energi och andrum.

— Återbruket är för mig vad yoga är för andra, säger Jürgen Klöck. Ett sätt att koppla av från jobbet och ladda batterierna.

Till yrket är han IT-chef på en bank i München. Han har ansvar för 150 anställda och styrs av regler, måldokument, tidplaner och budgetar.

I sitt hobbyrum upplever han istället 100 procents frihet. Han känner ingen tidspress och har ingen övergripande plan. Han låter känslan styra och njuter av att improvisera fritt som kreatör.

”Roligast är när alla delar passar ihop som om de var gjorda för varann. Och om något inte fungerar är det inte heller fel. Då improviserar jag igen. Eller avbryter för att fortsätta vid ett senare tillfälle. Det måste vara roligt”.

Jürgen Klöck

Voltmätare från tidigt 1900-tal. På toppen ett antikt elektronrör (en föregångare till transistorn).

Vill inspirera och sprida kunskap

Sedan starten för fyra år sedan har det blivit sextio lampor. Alla har en retrofuturistisk look och påminner om robotar, månlandare och avantgardistiska kaffekokare – som man kanske trodde att de skulle se ut i framtiden, för hundra år sedan.

Ett fåtal lampor har han givit bort till vänner och familj, men de flesta finns kvar i huset i Puchheim. Hälften förvarar han i ett förråd i källaren och hälften står utplacerade i hemmet, på fönsterbräden, i hyllor och på trappavsatser.

— Många blir förvånade över att jag inte säljer mina lampor. Men syftet är inte att tjäna pengar utan att inspirera andra, både till att omvärdera uttjänta föremål och till att själva bli återbrukare.

En skrivmaskin från 1930-talet har fått nytt liv som bankirlampa. Annons från tillverkaren Mercedes.

TIPS! Jürgen Klöcks egen hemsida berättar han mer om sina lampor och om de komponenter som han återbrukat. Samma gäller för Instagram där han kryddar sina inlägg med en rejäl portion nostalgi.

En viktig kanal för Jürgen Klöck är Instagram. Här heter han jay_kay_67 och har mer än 3000 följare. I varje inlägg presenterar han sitt kreativa arbete och ger bakgrunden till de komponenter han återbrukat. Han berättar om uppfinnaren, tekniken och tillverkningen. Han publicerar utdrag ur gamla reklamblad och citerar bruksanvisningar. Sammantaget ger han bilden av en svunnen tid då elektriciteten var en nyhet och konsumtionssamhället i sin linda.

— På många sätt är jag en framtidsorienterad person som vill omge mig med den senaste tekniken, säger Jürgen Klöck. Samtidigt kan jag se skönheten i ett nixierör från 1960-talet.

Ett nixierör är en avancerad form av glimlampa som visar siffror eller andra tecken. Det var en innovation när det lanserades på 1950-talet och användes i allt från kärnkraftverkens kontrollpaneler till flygplatsernas tidtabeller.

Fyra nixierör visar tiden i en amperemätare från 1930-talet.

— Nixierör, analoga mätinstrument eller sollampor från 1950-talet. Då som nu representerade elektriska apparater det senaste inom både teknik och design, säger Jürgen Klöck. Men tiden har sprungit ifrån dem och idag anses de överflödiga. Mitt mål som återbrukare är att ge dem nytt liv och en ny funktion.

LÄS MER: Edouard Martinet visar skönheten i muttrar, skruvar och skrot >

AVO-mätare från 1940-talet. Till vardags pryder den platsen på Jürgen Klöcks hemmakontor.

Fläkten från 1960-talet ger svalka och ljus.

En bluetooth-enhet ger ljud till Philips-radion från 1950-talet.

”På ett sätt motsvarade en radio på 1930-talet vad en smartphone är för oss idag. Dess uppgift var både att informera och underhålla. Den blev också en viktig samlingspunkt som öppnade upp en helt ny världsbild.”

Jürgen Klöck

Geigermätare från 1957. Apparaten användes ursprungligen till att mäta radioaktiv strålning.

Nio kilo mekanik som steam punk-inspirerad lampfot. Räknemaskinen är från 1930-talet.


LÄS MER!
–––

Upcycling handlar om att ge kasserade föremål en ny funktion genom kreativt återbruk. Läs mer om 2000-talets smartaste designtrend här >

Show CommentsClose Comments

2 Comments

  • Neuromancer
    Posted November 14, 2020 at 12:34 0Likes

    I know Jurgen’s works of art from the Maker Faire in Hannover 2019 and I truly think they are simply amazing. Great Blog article – the translation to German was really funny.

    • Lotta Odelius
      Posted November 17, 2020 at 13:44 0Likes

      Thank you so much! I totally agree about Jürgen’s work – I knew from the start I had to write about it, and I’m glad you could read the article thanks to the translation.
      Take good care and welcome back for more reading on amazing upcycling artists! 😉 lotta

Leave a comment